sparvresan.blogg.se

Har precis varit ute och tränat med Sparrow (fysiskt), något som inte var helt lätt då ridbanan frusit till rejält och det krasar under fötterna. Man oroade sig hela tiden för att halka i kurvorna! Dock så gick det bra, först körde vi "Följa John", som sparvresans läsare numera är mycket bekanta med, hehe. Den har vi nämligen lekt sedan Dag 1, om man kan säga så. Efter leken, som också fungerade som uppvärmning, sadlade jag och satt upp. Hon fnös lite och trampade runt, men gjorde inget mer och när jag skrittade henne ett varv kunde hon till och med slappna av och länga halsen. Sedan prövade vi en långsida i trav. Hon studsade upp och ner, som om hon gick på krossat glas, körde upp huvudet och blåste genom näsborrarna, så jag gjorde halt och avslutade. Hon blev stressad och då fick jag gå tillbaka till "Följa John", som är en lek som hon är väldigt bekant med och känner sig trygg i. Och därför kunde hon koppla av och sluta stressa när vi lekte, och då avslutade jag träningspasset. Det känns som om hon skulle behöva lite mer vägledning i traven, även om vi bara har tränat på den i några dagar. Eller okej, 2 dagar, igår fick alla hästarna vila, orkade inte ta mig ut... Hehe. En rolig sak; Två nya hästar har anlänt! En supersnygg dressyrvalack vid namn Miro, som just nu has på prov från Stall Songbird, och en liten korsningsponny som heter Santa Boy, som vi hyr. Santa är jag lite osäker på om jag vill köpa, vi får se och lära känna varandra lite först, men Miro är det nästan glasklart med: Honom vill jag ha, även om jag faktiskt inte har ridit honom själv på banan förrän nu (jag ska ut och göra det strax). Han verkar jättetrevlig, så jag gillar honom verkligen, men vi får se. De båda fölen som kom till oss den 10:e dec i år, ni minns dem väl (Somewhere Behind och Samir från Amazons Lufthästar)? Nu har de varit hos oss i 10 dagar och det är dags att börja träna på att bli ledd i grimskaft, kliva över bommar, lyfta på fötterna när man befaller dem och mycket, mycket mer, som man måste träna på med föl och unghästar. Båda dessa killar är 7 månader gamla, riktigt härliga och glada grabbar, så de har fått en och annan beundrare här på Ängsstallet. Och till slut vill jag bara tacka så jättemycket för alla fina kommentarer man får! Det betyder så sjukt mycket för en, allt snällt som ni skriver. Ni ska ha stort tack, och har ni lufthästar själva, lycka till med dem! Det betyder faktiskt jättemycket att någon ens orkar ta sig in på bloggen för att läsa. Så jag vill avsluta det här inlägget med att tacka er läsare och önska en riktigt god jul.