Bakåt
Idag råkade vi ut för ett litet missöde och tack vare det väljer jag att backa i träningen. Börja om en bit, göra det säkert.
Först fick hon fritt gå efter mig, men det var inte där problemet låg. Inte heller i longeringen hände det något och jag kände ingenting när jag satt upp och började skritta heller. Utan det var när jag bad om trav som det hände.
Hon blev helt enkelt överstressad. Bara rusade på med högt huvud och kämpade mot bettet. Flera varv gick och jag hade stora problem med att sakta av. När det till slut gick var Sparrow helt slut och jag hoppade av och lugnade henne.
Det var det här som fick mig att inse hur oerhört fort vi egentligen gått framåt. Kanske känner sig Sparrow stressad hela tiden? Det visade hon idag. Bättre att lugna ner tempot och backa ett par steg.
Jag kommer backa till "innan-sadeln-tiden". Alltså vänja henne vid sadel och träns igen. Jag har införskaffat ett bettlöst träns som jag kommer använda innan bettet eftersom hon kämpar mot det hela tiden. Jag kommer jobba mer med frihetsdressyr och NH (Natural Horsemanship) än jag gjort förut. Jag börjar med den här "nygamla" träningen imorgon, tänkte jag. Då kommer jag longera och jobba mycket i lina och från marken, men även fritt och bygga upp hennes självförtroende igen.
Kram så länge