Smart som jag är så struntade jag i sadeln också. Och hon går ju på bettlöst träns eftersom hon är jäkligt känslig i munnen, såå. Framgångsrecept? :D
Det började toppen. Hon gick jättebra och vi tränade mycket på att böja sig och rida genom hörnen ordentligt. Sedan fattade jag galopp. Tjolahopp, alltså.
Sparrow brallade och bockade loss som värsta rodeohästen! Jag som var sadellös flög som en vante men det gick bra och det var bara upp och på det igen. Snart satt galoppen också och då var det dags för hoppningen!
Jag hade ställt upp ett lite konstigt hinder, en oxer på ca 50 cm. Hon vägrade första gången och bara glodde, fnös och hade sig. Dessutom hade jag lagt en markbom framför så att hon skulle "hitta" avstampet. Nästa försök hoppade hon (om än efter viss övertalning) och tredje gången gillt! Tredje försöket riktigt seglade hon över.
Asså, måste bara säga vilken fantastisk häst jag har. Tänk bara, förra året vid den här tiden kunde hon på sin höjd longeras. Såå stolt över min lilla goding! <3