sparvresan.blogg.se

Välkommen ska du vara till en blogg om en problemhäst som gick från nästan ohanterlig till riden på bettlöst - barbacka. Inkörd och travar byn runt framför vagnen. En speciell häst med en speciell historia. Välkommen.

O. M. G.

Satt igårkväll och läste igenom gamla inlägg från förra året, från starten. Hur Sparrow stod i centrum och allt handlade om henne. Hur jag inte kunde klä mina känslor i ord, inte kunde beskriva hur mycket hon betydde (och betyder) för mig. Och titta på bloggen nu. 
Visst, jag visste väl redan då att det inte skulle finnas så mycket intressant att skriva om när våra problem löste sig. Men bloggen skulle fortfarande vara Sparvresan. Min och Sparrows. Det här är inte Sparvresan? 
Sparrow har knappt någon roll i inläggen nuförtiden. Jag skriver mer om mina andra hästar än om den jag älskar mest. OMG vad jag gått ifrån bloggens ursprungliga mål. 
Så därför har jag bestämt att skaffa en annan blogg, Alpkick, där jag skriver om Alpha och Kickan. För att jag vill göra Sparrows blogg till Sparrows. Bara.
Jag bestämde mig redan igår för att ha en Sparrow-dag idag. Så idag har jag ridit henne på banan och vi tog ett av våra första hopp tillsammans! 70 cm, ingen tvekan alls. Sedan avslutade jag med att plocka av henne utrustningen och leka "Följa John" fritt, som vi är vana. Det är vår grej som hängt med från start, genom den har Sparrow blivit tryggare. 
Sedan kunde jag inte låta bli att prova, så jag bad henne att stå stilla och hoppade upp på hennes rygg. Red runt på banan i skritt och trav, utan sadel och träns, bara ett fast tag i manen. Men Sparrow skötte sig jättebra. Sedan gled jag ner och borstade henne. Gosade en stund, hon kom smygande med huvudet mot mitt knä på det där gulliga viset som om hon tigger om klappar. I början fick jag knappt röra henne. Hur fort kan det gå?
Sedan lämnade jag henne i hagen och satte mig i ett träd i hagen för att titta på tjejerna. Då kom hon och nosade, och jag fick glida ner på hennes rygg och satte av i galopp, barbacka, utan träns, runt hela hagen. Alpha och Kickan kom med och jag kände mig som Evy i "Gåvan", från Pennygirl, när hon galopperar på Twilight bland vildhästarna. Det var så härligt och vi litar fullkomligt på varandra.
Så, vill ni veta mer om Alpha och Kickan får ni läsa mer på den andra bloggen, ej publicerad ännu. För hädanefter är det Sparrow som gäller. Min älskade Sparrow. Jag älskar henne, och jag tror att hon älskar mig.
Ps. Ni skulle ha sett vad grabbarna i hingsthagen (som ju ligger bredvid paddocken) radade upp sig längs staketet när jag och mitt lilla högfärdiga sto kom spatserande. Likaså vad de glodde när vi galopperade i hagen. Som om vi inte var kloka. Och det är vi kanske inte heller?
EGENFOTAD bild på min bok som ingår i serien, som jag pratade om.

Uppdatering

Nu är sommaren i antågande och vi sitter som bäst och planerar inför sommarbetet. Troligtvis kommer det att bli en månads hel semester för hästarna, planeringen är inte helt klar ännu men högst sannolikt infaller sig betet i juli. Då tar vi alla helt paus från tävlandet och en del av hästarna åker iväg på bete hos andra stall, medan de flesta får gå ut i våra egna härliga, frodiga sommarhagar. Jag red även Alpha och Sparrow igår. Alpha gick ett ganska basalt pass, lite markarbete på sandbanan mest för att få komma ut och sträcka på benen. Hon gick i form under hela passet och jobbade aktivt med bakbenen, riktig fin bäring för att vara fyra år. Hon är alldeles underbar, älskar verkligen den här hästen! Sparrow tog jag ner på gräsbanan och även här jobbade vi lite markarbete, bettlöst, förstås. Hon gick på det hela taget ganska bra, men hon har börjat brunsta och blivit riktigt "stoig" i beteendet. Min syster red sin hingst samtidigt vilket var lite störande för Sparven, hon kunde inte riktigt koncentrera sig och försökte springa runt lite hursomhelst. Trots alla hennes försök att visa upp sig blev lyckligtvis inte hingsten särskilt imponerad och ärligt talat är jag sjukt imponerad över hans fokus på arbetet och hur opåverkad han var över att Sparrow hela tiden försökte springa i vägen för honom. Mot slutet fick jag dock med mig henne på noterna och hon gick riktigt stabilt. Jag avslutade med att leka lite "Följa John" med henne, så att hon följde efter mig runt på banan. Dock inte lös, hehe, vem vet vad hon hade kunnat få för sig då, speciellt med en (i och för sig väldigt kontrollerad) hingst på banan. Det gick bra och jag är stolt över min lilla tjej. Misstänker att Sparrow är lite svartsjuk på Alpha. Innan Alpha kom var ju Sparrow min enda privathäst, alltså den enda som bara jag red. Men sedan kom hon och då när jag har börjat rida henne också kanske Sparven blir lite sur? För att jag inte ger henne den uppmärksamhet hon behöver? Hon kanske tycker att supersnälla Alpha kommit mellan oss men såklart tycker jag precis lika mycket om dem båda. De är helt olika personligheter men var och en är helt fantastisk. Ska nog ta mig ner och gosa lite extra med Sparven nu. Kramiz

Säsongen har börjat

Ja, jag säger då det. Säsongen började tidigt detta år, fölsäsongen på Ängsstallet. Och vi inleder med att skicka vårt fina sto Iris Escapist, utbildad Medelsvår B hoppning och Medelsvår C dressyr, nyss fyllda arton år, till Stuteri Komet för att träffa den vackra, meriterade hingsten SK Golden Gate. Hon ska åka nu på fredag och sedan komma tillbaka, förhoppningsvis med föl i magen. Tänkte att det skulle vara dags att pensionera henne så smått, hon är ju ändå arton. Men vi kommer såklart att fortsätta rida henne, hon är dock bara pensionerad från tävlingsbanorna. Så innan hon åker till Komet kommer jag att tävla henne lite, som får bli en avslutning på hennes fina tävlingstid. Hon har också betäckts fyra gånger tidigare och har nu tre fina avkommor, hon kastade den andra gången men vi tror att det kommer gå jättebra. Smilla kom i förrgår. Hon har fått boxen bredvid Apela och delar hage med Sparrow. Första mötet med dem gick ganska bra ändå, Sparrow accepterade henne OM hon följde hennes regler, nämligen att Sparrow är ledaren. Smilla fann sig så gott och tyst, och jag tror att de kan bli kompisar i framtiden. Så länge Smilla inte försöker sätta sig upp mot Sparrow, som ju är väldigt mycket större och äldre än hon och dessutom "äger" den här hagen sedan tidigare, borde det funka rätt så bra. Jag red henne för första gången härhemma igår, en kort skritt- och travtur till IRL-stallet. Men det räckte nog för Smilla som precis är inriden och bara kan hjälperna för skritt och trav med ryttare. Tanken är ju att utbilda henne men för närvarande känner jag in mig på henne bara. Bara här som det blåste mycket igår? I alla fall, unggrabbarna Avaldi, Summerwind och Salut tyckte i alla fall det, för oj vad de sprang i hagen. Avaldis bakben var högre än huvudet och Salut var nära att gå omkull ett par gånger. Summer, som inte är så mycket för att springa benen av sig, tog det lite lugnare men visst såg man att han också hade väldigt roligt. Idag var dock inte lika roligt. Vi tog in killarna och visiterade dem. Summer och Avaldi klarade sig utan skador, men Salut hade visst busat extra hårt och tyvärr upptäckte vi hälta hos honom. Suck, han är ju inte ens tre år gammal. Men, men, vi har satt på honom en toffla och gett honom order om att inte springa som om elden var lös i hagen, nu gäller det bara att se om han respekterar det. Så nu ska vi hålla extra uppsikt över dem och om det inte funkar blir det boxvila. Tråkig inledning på våren, men det blir ju bättre som tur är. Kramiz